Lördagen


I lördags var jag och pappa på motdemonstrationen mot NMR. Jag skulle haft syster och bästis med mig men båda blev sjuka.  Vi höll oss lite utkanten till en början och var där rätt tidigt så jag hann vänja mig med allt folk på ett bättre sätt. Jag är extremt stolt över att jag tog mig dit och trängdes med så mycket folk. Det var verkligen inte lätt och nu i efterhand får jag lite panik när jag ser tillbaka på bilderna inser hur mycket folk det faktiskt var. Söndagen hade jag verkligen en social hangover dock, det var mindre kul.
 

Över tiotusen personer stod upp mot nazismen och orsakade kaos i göteborgstrafiken (sorry about that). Vi var liksom inte tiotusen personer som gick fint längs trottoarerna, vi var tiotusen yra höns som irrade längs hela Göteborg på grund av att NMR bytte väg de skulle gå. Det var bra i alla fall. Minus alla idioter med knallskott och så vidare. Tjejen framför mig fick något kastat på foten och det såg inte mysigt ut. En annan framför mig fick någonting som smällde till i ögonen på henne och fick transporteras därifrån.


Det var en fin dag och den den där känslan av solidaritet slår nog det mesta och det var faktiskt riktigt skönt att få stå med pappa och skrika på nazister. Families who demonstrate together stay together.